dödsstraff.

Läste en artikel i Aftonbladet idag om en avrättning som gått ganska så snett. Avrättning i sig är jävligt fel men här har det gått helt åt h*lvete.
I kort sammanfattning så har den dödsdömde setat 25 år i fängelse (sedan 1984) och väntat på datum för sin avrättning. När dagen anländer så kan inte bödeln inte hitta en fungerande blodåder och avrättningen skjuts upp en vecka.

Det första som gör mig så upprörd är hur tidningen väljer att skriva artikeln. Här kommer ett litet utdrag: "Romell Broom skulle ha avrättats i den amerikanska delstaten Ohio klockan 14 i går, men efter två och en halv timmas slit tvingades bödeln att kasta in handduken. "

Hur f*n kan man som journalist skriva en sån sak? Ja om det nu är så att man har översatt en text borde man ju läsa den innan den publiceras för vad betyder den citerade texten egentligen? Att det är jävligt synd om bödeln att han har ett sånt hemskt jobb när människor som är dödsdömda inte har perfekta blodkärl?? HERREGUD!

Jag skiter väl för sjutton i bödeln men hur jävligt måste det inte ha varit för den dödsdömde som fick ligga där och vänta och vänta och vänta i 2 och en halv timma på att sen få besked att ledsen buddy, det funka inte för oss idag att leka Gud men vi bokar in dig om en vecka igen. Och då lovar vi att ha en bödel som är bra på det där med blodkärl.

Nej fy fan för dödsstraff.

Vem är staten att tro de kan leka Gud och stå över lagarna som andra måste följa?

Självklart så betyder inte detta att jag tycker det är okej att utföra kriminella handlingar men jag tycker heller inte det är okej med dödsstraff.

Lås in fanskapen på livstid istället. Låt dom få leva med sin ångest och sin skuld.

En till sak som jag starkt reagera på i artikeln var att den mördade flickans anhöriga var nedstämda och faktiskt hade kommit till avrättningen för att få ett avslut?!?

Vad då ett avslut? Tycker man inte att man fått ett avslut redan när han dömdes 1984 till döden för det brott han begått? Har man som anhörig inte på 25 år kommit någon vart i sin bearbetning av sin förlust?

Och jo, jag har varit med om att en väldigt nära anhörig (kallar honom så då han spenderade mycket av sin tid hemma hos oss och läste godnattsagor för mig) blivit mördad år 1987 på gamla kyrkogården i Nyköping så jag vet faktiskt vad jag skriver om.
Chocken kom nyss när jag ser att man än idag har inlägg på andra sajter där man vill reda ut begreppen om vad som hände och inte den 16 oktober 1987. Det visste jag inte om.