gotteri i tragedi.

Blir så jävla förbannad på allt gotteri i sin egen tragedi. Allt detta dravel i media om att det är så synd om mig för jag har minsann det mest jobbigt av alla som någonsin mist sin dotter. Oj oj oj!

Läste att den mördade flickans mor från Hedemora nu mister 25% av sin sjukskrivning här i dagarna pga vad hon säger bokskriveri och istället ska börja arbeta 25% mer än tidigare. Men sorry, jag tycker inte ett dugg synd om denna människa. Och det är hennes eget fel.

Jag känner inte till någon människa som (enligt mina principer) "gottat sig" så mycket i sin egen tragedi som hon. Som gjort så mycket åtlöje av sig själv i media som hon. Allt dessa "tyck synd om mig"-artiklarna i alla tidningar fick mig redan efter 1 vecka efter flickans försvinnande att helt sluta läsa dom. Inte ens rubrikerna kunde jag läsa utan att bli förbannad på denna kvinna. Allt som skrevs var ju bara ett enda ordbajseri om mamman och hennes åsikter. Men jag undrar fortfarande vart vikten av tog dotterns försvinnande vägen? Vart tog dotters rätt till sin integritet vägen?

Har jag som förälder rätt att ta ifrån min dotters värdighet på detta vis?

Nej jag tycker verkligen inte det. Och nu när man äntligen trodde att det hela var överstökat i media om denna mamma, att hennes behov av att hora sig till media ebbat ut så vad händer? Jo tro på fan att hon inte börjar om igen med samma visa.

Jag blir förbannad på mig själv som reagerar på detta sätt för jag tycker inte ens att hon är värd min irritation. Men jag får fortsätta min personlig utveckling med att försöka förlika mig med tanken att alla människor inte kan ha alla får i hagen helt enkelt!